Målböcker

Vad fungerar?
Precis som många andra lärare funderar jag på vad som skulle passa min elevgrupp bäst? Vi har haft en lång process där vi arbetat med klassrumsklimatet för att nå dit vi är idag. Ett tillåtande klimat där vi kan stötta varandra i resan mot måluppfyllelse. Sen var det dags att fokusera på att synliggöra lärandet ännu mer...

Jag började med att använda matriser - det blev inte hanterbart för större delen av gruppen. Då fick jag göra om, det resulterade i att varje elev hade ett dokument för varje ämne med kunskapskraven där de fick kryssa när de upplevde att de nått dem. Detta blev inte heller helt hanterbart för gruppen, de var för många saker att uppnå och ha kontroll över. De var osäkra vilket krävde långa samtal med varje elev för att stötta dem i att kunna göra just en självskattning. Jag var tvungen att omvärdera arbetssättet igen..

Grönt, gult och rött
Innan eleverna fick målböckerna arbetade vi med att kunna använda begreppen stämmer bra, stämmer ganska bra och stämmer inte alls. För att tydliggöra detta ytterligare kopplade vi begreppen till en färg. Jag började ställa lättare påstående som "jag har sovit bra inatt" och eleverna fick uppskatta sin sömn i relation till färgerna. Sen utvecklade vi det till "jag förstår genomgången". Dessa tre färger är till stor hjälp i många situationer under dagen. Dessutom kommer eleverna använda denna trefärgade skala är de håller i sina utvecklingssamtal. När eleverna behärskade dessa tre fortsatte vi med målböckerna.

Målböckerna
Nu testar vi med målböcker i svenska och matematik. Mitt mål är att eleverna ska kunna ha en bok per ämne men vi måste börja i det lilla. I böckerna klistrar vi in ett mål i taget. Det blev tidigare för stort för eleverna att greppa så igen - vi backar och börjar i det lilla. Oftast vill jag som pedagog så mycket att eleverna inte hinner med i processen. Jag måste våga misslyckas för att lyckas - precis det jag uppmuntrar eleverna att göra. Kanske måste jag vidareutveckla målböckerna igen - men nu testar vi detta. Vi följer en lektionsstruktur där varje lektion startar med "målet för lektionen" vi bryter ner målet och reder ut begreppen - här får vi in läsfixaren detektiven!

Föregående vecka arbetade vi intensivt med problemlösning. Eleverna startade på måndagen med att göra en självskattning (enskilt dokument) om hur de tycker sig ligga i förhållande till delarna i målet. Nu när vi arbetat en vecka får de fylla i sin målbok och jämföra hur de uppfattade sina kunskaper då och nu. De får även gradera sin arbetsinsats. Detta för att titta på om arbetsinsatsen har betydelse för måluppfyllelsen men också för att öppna för en diskussion hur de kan utveckla sin arbetsinsats - vad behöver de för att känna att de tar sig ann uppgifterna utifrån bästa möjliga förmåga.

Jag upplever det lättare att få igång ett samtal med eleverna utifrån målböckerna. De har något att utgå ifrån och vi antecknar vad vi kommer fram till.

Innan och efter lov?

Första veckan på terminen, förberedd till tänderna.. Planering, upplägg, material.. allt var förberett. I mitt omedvetna kom jag på mig själv förbereda mig på att möta eleverna efter jullovet, ni vet - elever efter lov? Stökiga, röriga, vänt på dygnet, trötta, konfliktsökande... Visst har ni hört det förr?

Så dagen innan mötet med gruppen bestämde jag mig - nu ska jag inte bemöta gruppen med tanken "efter lov".

Jag inser hur lätt det är att förbereda sig på något om inte existerar, hur lätt det är att skylla gruppens klimat på att det är innan eller efter ett lov. Om jag möter mina elever med försvaret att allt som sker beror på "efter lovet", hur påverkas gruppen? Är det min känsla som skapar "innan och efter lov" hos eleverna? Vad blir konsekvenserna av att veckor innan och efter lov inte utnyttjas maximalt för tänket; inte lönt starta det nu eller göra det nu?

Terminens första vecka är snart avklarad och jag har mött en elevgrupp som presterar och samspelar bättre än någonsin, efter ett lov. Kanske känner ni igen känslan av flow i arbetet? Lektioner med delaktighet, samarbete, spännande diskussioner och arbetsro.

Eleverna utvärderade dagen idag med spontana kommentarer om vad det lärt sig, inte bara "jag lärde mig matematik" utan mer djupgående förklaringar om vad de lärt sig, hur de lärt sig och känslan de bär. En känsla av stolthet och glädje spred sig i klassrummet. En elev räcker upp handen och säger att "vi har så mycket arbetsro nu". Jag bekräftar och berömmer, för trots att de arbetar fritt i klassrummet och får sitta i olika konstellationer så är det arbetsro.

Vad är arbetsro? Eleverna kommer fram till att arbetsro inte behöver betyda enskilt arbete i fullständig tystnad utan även kamratarbete eller grupparbete kan ske i arbetsro - när alla är fokuserade på sina arbetsuppgifter och visar hänsyn till varandra.

Jag kommer på mig själv gå hem från arbetet med upprymd känsla av glädje och jag ställer mig frågan; vad är skillnaden som gör skillnaden?

Är det jag? Är det dem? Vad är det? Vad är det som gör att vi uppnår ett arbetsklimat som är så tillåtande och som ger möjlighet för eleverna att arbeta med sin måluppfyllelse så fokuserat? Är det att vi under så lång tid investerat i diskussioner om arbetsmetoder och att de nu ger resultat? Är det att jag extra bestämd mötte klassen utan argumentet att det är "efter lov"? Jag startade med terminens arbete omgående denna gång, är det av betydelse?

Många tankar, inga givna svar men en sak är given - eleverna presterar och lär - även direkt efter lovet!

Välkommen till öppet klassrum!

Här är min ambition att dela med mig av mitt arbete som lärare. Jag ser det som ett stort privilegium att få arbeta inom skolväsendet. Jag känner ett stort ansvar inför mitt uppdrag.

Jag är legitimerad lärare för årskurs 1-6 i svenska, matematik, no (biologi, kemi, fysik), so (samhällskunskap, religion, geografi och historia) samt svenska som andraspråk åk 1-3. Jag har även behörighet för förskoleklass och fritidshem.

Utveckling är något som driver mig, jag trivs att läsa och just nu studerar jag för master i pedagogik på Malmö högskola där min valbara kurs är förändringsledarskap i skolan.

Engagemang föder engagemang så låt oss dela erfarenheter och tips!